Kollektiv resa

Nationen är på resa, utan att förflytta sig.

Jag stod vid en busshållplats och funderade över att flera personer nyligen har delat med sig av känslosamma och väsentliga möten på bussar. Möten med flyktingar som, förhoppningsvis, inte behöver fly längre.

Den enkla gemensamma resan, på buss och tåg, öppnar även för små odramatiska mikromöten. En resa utan möten är väl egentligen ingen resa alls? Att se, synas. Dela tid, plats och avsikt - det är små saker, men kanske viktigare än man inser. Ta bussen.

När jag hade kommit så långt avbröts tankarna av en vilt främmande människa som helt oprovocerat liksom bara:

- Hej hej.